Fear
Ibland blir jag rädd. Som när jag förlagt glasögonen någonstans i huset och verkligen inte har en aning om var jag kan finna dem. Då känner jag mig som en 50-åring vars hjärna nyss börjat lägga av, eller som en alltför flitig cannabis-rökare*. Förvirrad och hjälplös.
Samma situation kan uppstå med mobiltelefonen i centrum, men det är ett långt mer lättlöst problem. Räcker med att ringa till mobilen med hemtelefonen och lyssna efter en trevlig jazzmelodi. Tyvärr funkar inte det med glasögon. Köp I-glasses åt mig, någon?
Fan om jag skulle råka trampa på en sådan här när jag letar efter brillorna. Huset är fullt av dem under sensommaren och hösten. Blä.
* Inget ont om cannabis eller andra droger. Anarkisten i mig accepterar och respekterar det mesta.
